I dag finns i huvudsak två typer av hårddiskar, dels den traditionella hårddisken med rörliga delar, och dels den så kallade flashdisken. Båda typerna av diskar används i dag, men de har lite olika användningsområden.

Hårddisk med rörliga delar
En klassisk hårddisk består i huvudsak av en roterande skiva och en mekanisk ”arm” (även kallad aktuator) som läser av den data som är lagrad på disken. Skivan är tillverkad av glas eller aluminium och har ett ytskikt av ett magnetiskt material. Oftast används en legering baserad på kobolt som ytskikt på en hårddisk. Lagringen går till på så sätt att det magnetiska ytskiktet magnetiseras så att ytan får en laddning med en bit, det vill säga den minsta digitala enheten – ettor och nollor i vanligt språkbruk. När data ska hämtas från skivan läser den mekaniska armen helt enkelt av skillnaderna i magnetiseringen.

I dag roterar skivan i en hårddisk normalt med mellan 5 400–7 200 varv i minuten. Det finns även diskar med en rotationshastighet på över 10 000 varv i minuten. Den extra fördelen man får av en ökad skivhastighet står dock sällan i proportion till det högre priset man får betala.

Flashdisk
Flashdisk är en populär benämning på en SSD-disk (Solid-state drive). En flashdisk har inga rörliga delar. De är därför tystare, mer stöttåliga och drar mindre ström än den klassiska hårddisken. På grund av dessa egenskaper används flashdiskar ofta i bärbara datorer. Dessutom är en flashdisk ofta snabbare än en vanlig hårddisk. Vissa flashdiskar kan vara upp till tio gånger snabbare än sin mekaniska motsvarighet.

En nackdel med flashdiskar är att de fortfarande är ganska dyra, särskilt i jämförelse med en vanlig hårddisk. Dessutom har flashdiskarna en begränsad livslängd. En flashdisk kan nämligen bara klara av ett visst antal skrivningar av data. Utvecklingen går dock hela tiden framåt. Inom en snar framtid kommer förmodligen flashdiskar vara standard i alla nya datorer.

Video: Test mellan SSD och HDD.
Här ser man en jämförelse mellan SSD och HDD på Youtube gjord utav Sweclockers som är en välkänd community för IT & Datorer i Sverige.

I begreppet produktutveckling ingår även tjänsteutveckling. Det är inte så konstigt egentligen. De processer och faser som används för utveckling av en fysisk produkt kan användas på samma sätt när det handlar om tjänster. Ett mellanting mellan en fysisk produkt och en tjänst är mjukvara till datorer. I den här artikeln får du bra information om produktutveckling för mjukvara.

Faser i mjukvaruutveckling

Mjukvara är ett brett begrepp som omfattar alla sorters digitala produkter där människan arbetar med ett gränssnitt gentemot en dator. Mjukvara existerar alltid endast digitalt. Det gör att en produktutvecklare inte behöver bry sig om saker som elektronikkonstruktion och industridesign. Vad produktutvecklaren måste tänka på är bland annat systemintegrering, funktionalitet och användbarhet. Samtidigt är det ytterst viktigt att produktutvecklaren bygger effektiva system för uppgradering och underhåll av mjukvaran.

Den första fasen i mjukvaruutveckling handlar, precis som när det gäller fysiska produkter, om idégenerering och research. Sedan gör man bland annat marknads- och konkurrentanalyser för att se om idéerna kan bära sig. Därefter inleds en process där man utvecklar metoder för utvecklingen av mjukvaran. Här är det kravhantering och programvarudesign som är nyckelorden. Det handlar om en fas där specifikationerna för mjukvaran tas fram och där mjukvarans arkitektur läggs fast. Det är också lämpligt att man i den här fasen testar olika gränssnitt för att se vilket som bäst passar slutanvändarens behov. Först därefter sker utvecklingen av mjukvaran, från de inledande bitarna av kod till färdig produkt.

Mjukvaruutvecklingen är dock inte klar bara för att man har en fungerande mjukvara. Nästa steg är att testa mjukvaran. Kvalitet, användbarhet och kompatibilitet är nyckelorden i den här fasen av utvecklingen. Det är här man kan upptäcka olika problem med mjukvaran.

Det sista steget i produktutveckling för mjukvara är paketeringen. Här bestämmer man sig för hur produkten ska se ut när den erbjuds till försäljning. Några frågor att fundera på i det här steget är om mjukvaran bara ska spridas digitalt eller även finnas till försäljning i butik, om mjukvaran ska finnas i olika licenser samt hur eventuell support för mjukvaran ska fungera.